Meänkieli eller tornedalsfinska
Minorietsspråk i Sverige
I Sverige finns det fem officiella minoritetsspråk: finska, pratas också i Finland av cirka fem miljoner, samiska, samiska i Sverige består av fem sinsemellan oförståliga språk: pite, lule, syd, nord och umesamiska varav varje talas mellan 20 personer och 25 000 personer; romani, består i Sverige av tre helt olika språk, kalo, tavringer, vlax, och pratas av 1 500, 1 590 respektive 25 000 personer; jiddish, talad av cirka 4 000 personer och till sist meänkieli eller tornedalsfinska, talad av cirka 80 000 personer.
Fakta om meänkieli eller tornedalsfinska
Meänkieli eller tornedalsfinska talas främst i tornedalen. År 1809 delade ryssland upp Sverige och Finland, då drogs gränsen vid Torne älv. På både sidor om torne älv ligger tornedalen. Språkgränsen går däremot inte längst torne älv, utan snarare vid pite älv. Detta gör att det finns relativt många finsktalande i Sverige. De finskspråkiga i Sverige blev dåligt behandlade. Myndigheterna försökte motverka det. Man fick inte tala det i skolan, och föräldrarna uppmanades att inte tala det med sina barn.
Meänkieli eller tornedalsfinska har i Sverige status som ett minoritetsspråk. I Finland anser man att det är en dialekt av finska.
Här är en mening på meänkieli med finsk och svensk översättning
Meänkieli:
Se joka erottaa tornionlaaksolaiset muista ruottalaisista oon ennen kaikkia oma kieli. Tämä tornionlaaksonsuomi, jotako nykyhään kuttuthaan meänkieleksi, oon suomenkielen variantti, jostako löytää paljon vaikutuksia ruottin kielestä.
Finska:
Mikä erottaa tornionlaaksolaiset muista ruotsalaisista on ennen kaikkia oma kieli. Tornionlaaksonsuomi, jota nykyään kutsutaan meänkieleksi, on suomenkielen variantti, josta löytää paljon vaikutusta ruotsin kielestä.
Svenska:
Det som skiljer tornedalingar från de andra svenskarna är framför allt ett eget språk. Tornedalsfinskan, som numera kallas för meänkieli, är en variant av finskan, där det går att hitta många influenser från svenskan.
Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk
Här ger jag några speciella kännetecken för de finsk-ugriska språken - som skiljer dem från indo-europeiska språk:
Rik formlära:
Det som är speciellt för dom flesta finsk-ugriska språken är att man böjer orden mycket, varje substantiv har uppemot 2000 former.
Kasussystem:
En annan sak är att man har inga prepositioner, utan i stället har man kasusformer. i finskan har man häller inte artikel eller bestämd form, inte häller några böjelser för att visa vilken det är.
Verbböjning:
Man använder också verbformer och substantivformer i stället för pronomen.
Vokalharmoni:
En sak som inte finns i något latinskt språk, men finns däremot i nästan alla finsk-ugriska språken (alla förutom estniska) är vokalharmoni, det innebär att vokalerna är inndelade i två grupper, inre och yttre:
A O U
I E
Ä Ö Y
ord som börjar med A, O eller U kan inte sluta med Ä, Ö eller Y och vice versa. I och E är neutrala: de kan användas i ord som börjar på A, O eller U samt Ä, Ö och Y.
Han och hon:
I finskan finns det inte heller någon skillnad mellan han och hon, man använder bara "hän" (i talspråket finns det inte skillnad mellan han, hon den och det)
Ordföljd:
En till viktig skillnad är att det är fri ord följd, det behöver inte alltid vara samma struktur som i Sverige: subjekt, predikatsverb, objekt (vilket är det vanligaste i finskan) utan det kan vara vilken ordning som helst av dom sex.
Negatio:
Ordet "nej" / "inte" böjs efter person: "en tahdo" (jag vill inte ha), "et tahdo" (du vill inte ha), "ei tahdo" (han / hon vill inte ha), "emme tahdo" (vi vill inte ha), "ette tahdo" (ni vill inte ha) och "eivät tahdo" (de vill inte ha).
Ordet "ja" finns inte heller (man använder i stället verbet, till exempel "vill du ha glass?" i stället för att man svarar "ja" svarar man med ordet som betyder "jag vill ha": "tahdon")
Maskerade låneord:
I finskan finns det ganska många låneord, ord som till exempel sokeri (socker) och hissi (hiss). Men det finns också väldigt många maskerade lånord: ord som kommer från till exempel svenskan men som inte längre ser ut som orginalordet för att de har anpassats till finskan. Här är några exempel på sådana transformationer: "pihvi" (biff), "rappu" (trappa) och "kyltti" (skylt). I exemplet "pihvi" som betyder biff ser man att det har ändrats väldigt mycket, B:et har blivit ett P (B och P låter likadant på finska), F:et har blivit HV (finskan har inget f-ljud: finnar kan till exempel inte säga "Finland" utan ansträngning). Alla ord på finska måste i princip också sluta på vokal: därför är det ett I i slutet.
Finska
Finskans dialekter
i finskan finns det åtta huvuddialekter
Meänkieli tillhör norddialekterna (6 i kartan). Meänkieli är mest baserat på tornedalens dialekter (6a i kartan), men även på dialekterna i Malmfälten (6b i kartan). De som talar meänkieli anser heller alltid inte att meänkieli och tornedalsfinska är samma sak, utan de anser att torendalsfinska är en dialekt av meänkieli.
Skillnaden mellan meänkieli och finska
Skillnaderna mellan meänkieli och standardfinska är små. Jag förstår till exempel själv meänkieli alldeles utmärkt. Men det finns några,
här är några exempel:
1. Det är en nordfinsk dialekt, i Finland (precis som i Sverige) talar man lite annorlunda i nord som i syd.
2. En annan skillnad är att i finskan uttalar man T, K och P utan aspiration: man utalar det inte som T på svenska utan mer som i ordet "topp" eller som i spanska, där asperirar man inte. Aspirationen är dock en dialekt skillnad, på några ställen uttalar men mer, medan på andra uttalar man mindre. På meänkieli uttalar man mycket, ungefär som i Sverige, men skillnaden är att dom stavar det med ett H efter, till exempel: antheksi (anteeksi på finska, ursäkta på svenska).
3. Det finns några ord på meänkieli som inte finns i standardfinska till exempel: hantuuki, det är ett lånord från svenska som finns i meänkieli med inte i standardfinska.
Är då meänkieli ett eget språk?
Alla skillnarderna ovan är bara vanliga dialektkillnader, jag skulle inte kalla det för ett eget språk. Meänkieli är faktist närmare
standardfinska än stockholmska är till skånska. Om man jämför meänkieli med finlandssvenska ser man att finslandssvenska uttalas annorlunda och har massa ord som kommer från finska, precis som meänkieli har ord som kommer från svenska.
Är finslandssvenska ett eget språk? Nej. Ett språk som talas omgiven av ett annat språk brukar få ganska mycket influenser av det språket.
Så vad är då ett språk? Vad är en dialekt?
'A shprakh iz a diyalekt mit an armey un a flot' är ett citat av Max Weinreich som var en lingvist som specialiserade sig i jiddish. Citatet betyder 'Ett språk är en dialekt med en arme och en flotta'. Citatet betyder att skillnaden mellan ett språk och en dialekt är politisk och inte språkvetenskaplig.
Om anledningen till att meänieli räknas som ett eget språk är politisk, vad finns det då för politiska anledningar?
en anledning är att de som talar meänkieli tjänar på det för då har dom inte samma status som invandrare från Finland har. Det är bra för dem, men det är såklart på någons bekostnad: folk som talar finska i Sverige blir då klassade som invandrare. Men mest är det för att de som talar meänkieli har blivit dåligt behandlade, och då tycker folk synd om dem. Och som gengäld får de ett eget språk. Det är ett sätt att förstärka deras kultur som försvan nästan helt under det tidigare århundradet. När de då har fått ett eget språk finns det många vars hela jobb grundar sig på meänkieli, till exempel lingvister.
Källor
http://www.ethnologue.com
http://sv.wikipedia.org/wiki/Meänkieli
http://fi.wikipedia.org/wiki/Meänkieli
http://www.kotus.fi
http://www.språkrådet.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Meänkieli
Valev Uibopuu:
